Många människor hatar när dom känner sig fast i livet och jag är en av dom. Att vara fast är som att inte bestå av liv medan klockan tickar snabbt och högljutt. För att hitta flöde har jag haft en åktur igenom många olika karriärer på kort tid. Resan startade inom vården för att jag brann för människor och hur vi fungerar samt varför. Jag upptäckte snabbt att det inte fyllde min hunger som drev mig till vansinne. Efter ett sabbats år för att återställa mig från frustation fortsatte jag till något nytt, offentlig service istället. Med hoppet uppe(knappt) så fick jag än en gång experimentera mig igenom olika arbetsroller(försäljare, helpdesk, chef, restaurang etc.) tills det inte fanns några kvar att integrera. Sedan avrundades detta eländiga sökandet inom industrin, men självklart efter att ha studerat olika perspektiv. Med andra ord, från operatör till tekniker, planerare, kordinator och kartläggare. Men trots detta slutade jag. Men en sak följde med mig under hela den resan, och det var coaching.